Jag lever i en landsdel där vintern ofta är nollgradig, blöt och mörkgrå. Varje gång jag är ute i trafiken förvånas jag av hur många som litar fullständigt på att våra större vägar är saltade. En vinterkörningens ryska roulette.
Just den här dagen började med en singelolycka på väg 25 vid niotiden på förmiddagen. ”Det är extremt halt på platsen”, berättade räddningspersonalen.
På eftermiddagen kör jag sagda väg 25 några mil från olycksplatsen. Bilens frostvarnare visar på noll grader och vägbanan är matt med blankare hjulspår. En fingervisning om att det är halt på ytorna som är matta. Ändå har många bilister som mål att hålla de 100 km/t som är skyltad högsta hastighet.
Frågorna är om Trafikverket lovar för mycket och trafikanterna litar på det, eller om vi ska hålla hårt på att sänka hastigheten när temperaturen närmar sig nollan oavsett om det är sannolikt att det är saltat eller inte.


Lämna ett svar